Granskning av barnkonventionens efterlevnad

• Finns det beslut och målsättningar kring att stärka alla barn och ungas rätt till inflytande och delaktighet?
• Beaktas och inkorporeras barnkonventionens grundprinciper vid framtagandet av kommunala mål, styrdokument samt budget?
• Sker en systematisk uppföljning i berörda nämnder av arbetet med barnkonventionen och hur väl grundprinciperna inkorporerats i arbetssätt och beslut?
• Finns det ett systematiserat arbetssätt för bedömningar och prövningar av barnets bästa?
• Finns det en ändamålsenlig kännedom om barnkonventionen bland politik och tjänstemän?
• I vilken utsträckning har utbildning ägt rum

Granskningens sammanfattande bedömning är att kommunstyrelsen och berörda nämnder inte har säkerställt en tillräcklig struktur och intern kontroll för att leva upp till de krav som anges i barnkonventionen, med utgångspunkt i dess fyra grundprinciper. Granskningen lyfter avsaknad av ett kommunövergripande arbete med barnrätt, något som anses nödvändigt för att skapa ett likvärdigt arbete i kommunen och en stark kultur, kring barnrättsfrågor generellt och barnkonventionen i synnerhet.

Utifrån granskningsresultatet rekommenderas kommunstyrelsen utifrån sitt samordnande ansvar att:

• Säkerställa ett kommungemensamt förhållningssätt för hur barnkonventionen ska implementeras i kommunen.
• Bereda och för kommunfullmäktige föreslå en uppdaterat riktlinje/rutin för barnrättsprövning som ska användas vid samtliga politiska beslut i kommunen.

Kommunstyrelsen och granskade nämnder rekommenderas även att:

• Säkerställa att samtliga ledamöter och relevant personal i verksamheten genomgår relevant utbildning kopplat till barnkonventionen.
• Etablera en förvaltningsöverskridande kontaktyta för samverkan och samordning i barnrättsfrågor. Slutligen rekommenderas kommunstyrelsen och samtliga granskade nämnder, förutom individ- och familjenämnden att:
• Tydliggöra barnrättsperspektivet i sin respektive verksamhetsplanering.

Förvaltningens förslag till yttrande Förvaltningen delar inte revisionens bedömning att just ett likvärdigt arbete i kommunens nämnder är av avgörande betydelse bland annat beroende på att den verksamhet som bedrivs i de olika nämnderna skiljer sig avsevärt åt. Att kommunstyrelse och nämnder har utformat separata mål, åtgärder och arbetsmetoder för att integrera barnrättsfrågor kan snarare ses som en ändamålsenlig och relevant anpassning till respektive nämnds specifika förutsättningar, verksamheter, målgrupper och uppdrag. Avsaknad av likvärdigt arbete kan även ses som ett uttryck för att kommunstyrelsen har tillit till att kommunens nämnder både har kompetens och förmåga att avgöra hur ny lagstiftning ska omsättas i den egna nämndens verksamhet, med ett sådant förhållningsätt är det även troligt att integration av barnrättsperspektivet sker på olika sätt då kommunens nämnder alla har olika utgångspunkter och förutsättningar. Förvaltningen delar kommunrevisionens uppfattning om vikten av ett kommungemensamt förhållningsätt för implementeringen. Förvaltningen anser att Sveriges kommuner och regioners (SKR) rekommendation och beskrivning av framgångsfaktorer för genomförande av barnkonventionen bör vara vägledande i kommunens fortsatta arbete med denna fråga. SKR påtalar att implementering av barnkonventionen bör ske genom att rättigheterna integreras i befintliga styrdokument där de bland annat lyfter kommunernas budgetdokument och de avråder från att skapa nya dokument.

Den inventering som genomförts inom styrberedningens arbete visar att kommunen har ca 170 styrande dokument av kommunövergripande karaktär. Implementering av ett kommungemensamt förhållningsätt i kommunens befintliga styrdokument är därför något som behöver ske över tid i samband med att befintliga styrdokument revideras. Integration av barnkonventionen bör även ske med hänsyn till det syfte respektive styrdokument har och det område/fält som styrdokumentet avser att reglera. Förvaltningen anser att en sådan integration ej föranleder behov av särskilda beslut, detta då bedömning och urval av vilka perspektiv som är relevanta bör fastslås med hänsyn till respektive styrdokuments syfte och karaktär. Urval av vilka perspektiv som är relevanta bör ske med nogsamhet i samband med att befintliga styrdokument genomgår aktualitets- och relevansbedömning.

Förvaltningen delar kommunrevisionens uppfattning om behovet av att säkerställa att ledamöter och berörda medarbetare vid behov genomgår utbildning i barnrättsfrågor. På grund av pandemin har utbildningsinsatser inte kunnat genomföras enligt plan. En särskild och tidsmässigt avgränsad utbildningssatsning för förtroendevalda kan med fördel integreras och samplaneras med den Introduktion för nyvalda politiker som genomförs i samband med valet. Utbildning av Stadsledningskontorets och övergripande planerings medarbetare sker utifrån behov och i enlighet med kommunens modell för kompetensutveckling. Förvaltningen anser att barnrättsprövning även fortsättningsvis ska ske i enlighet med den checklista som ingår i kommunens handbok för ärendehantering samt att vid kommande revidering av riktlinjer för styrande dokument säkra att barnrättsperspektivet tillsammans med övriga relevanta perspektiv bör beaktas vid framtagande av förslag till styrande dokument eller vid revidering av befintliga styrande dokument.

Förvaltningen vill påtala att kommunstyrelsen i flera fall (även enligt revisionsrapporten) planerar för och arbetar med barnrättsfrågor i enlighet med barnkonventionen. Att de åtgärder som kommunstyrelsen arbetar med har sitt ursprung i barnkonventionen är dock enligt kommunrevisionen inte tillräckligt explicit och tydligt utryckt i kommunstyrelsens planering eller uppföljning. Revisionsrapporten lyfter i sak inga brister i de åtgärder som vidtagits utan snarare avsaknad av skriftlig dokumentation om att dessa åtgärder explicit avser eller relaterar till implementering av barnkonventionen. Behovet är således snarast att kommunstyrelsen behöver lägga in skrivningar i verksamhetsplanering och verksamhetsuppföljning som påtalar att de åtgärder som styrelsen planerar och genomför, ex vis när det gäller kommunstyrelsens arbete för goda uppväxtvillkor, för social hållbarhet och klimatneutralitet och mot barnfattigdom och uppkomsten av social utsatta områden även syftar till eller skapar förutsättningar för implementering av Barnkonventionen. I och med att kommunstyrelsen redan fattat beslut om Uppdragsplan och budget för 2022 och även anmält dessa till kommunfullmäktige kommer denna ’märkning’ av planerade åtgärder dock tidigast ske i KS verksamhetsplan för 2023. Förvaltningen kan dock relativt enkelt i samband med uppföljning och rapportering redan under 2022 ge exempel på åtgärder som planerats och genomförts under året som har bäring på implementering av barnkonventionen. Förvaltningen bedömer att ett sådant förfaringsätt ej föranleder behov av några nya beslut. Granskningen menar att verksamheten i vissa delar ligger i linje med barnkonventionen och dess grundprinciper men bedömer att detta är en tillfällighet snarare än konsekvensen av ett systematiskt arbetssätt, eftersom varken styrelse eller nämnder har upparbetat former för hur barnkonventionen ska beaktas i planeringen. Här är det viktigt att påpeka att Barnkonventionen blev svensk lag 2020 men detta innebär inte att barns rättigheter och att arbeta systematiskt för att säkerställa dessa är ett arbete som påbörjades 2020.

Flertalet av kommunens verksamheter har i kärnan av sitt uppdrag att arbeta med barn och ett stort antal av Umeå kommuns medarbetare har detta som kärnan i sin profession varpå en integrering av innebörden i barnkonventionen samt en hög kompetens är att förvänta sig. Styrande dokument för verksamheter inom kommunen som ej är beslutade på lokal nivå hanterar också dessa frågor, exempelvis läroplan, socialtjänstlag, plan

• och bygglag. Vidare har Umeå kommun inte som rutin att ta fram egna lokala handlingsplaner eller kommunövergripande rutiner om hur kommunen ska säkerställa nationell lagstiftning.