Riktlinje för god ekonomisk hushållning

Information och samråd har genomförts vid KSnaus sammanträden den 21 maj, 20 aug och 5 nov.

Lagkrav på god ekonomisk hushållning Enligt kommunallagen ska kommuner ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet och i sådan verksamhet som bedrivs genom andra juridiska personer.

Kravet på god ekonomisk hushållning gäller enligt kommunallagen för samtlig kommunal verksamhet, inkl verksamhet som bedrivs i aktiebolag, ekonomisk förening eller stiftelse som kommunen har ett betydande inflytande över.

Lagstiftaren har inte ansett det nödvändigt att ge en uttömmande beskrivning av vad som innefattas i begreppet god ekonomisk hushållning förutom det sk balanskravet som innebär att kommunen ej får underbalansera sin budget och att underskott ska återställas om inte synnerliga skäl föreligger. Lagstiftarens intention är att varje kommun utifrån analys av kommunspecifika förutsättningar ska utforma riktlinjer och finansiella mål som möjliggör att kommunen har en god ekonomisk hushållning både i kort och långt perspektiv.

Enligt kommunallagen ska kommunfullmäktige besluta om riktlinjer för god ekonomisk hushållning för kommunen.

Bedömning av om kommunen har en god ekonomisk hushållning ska enligt Lagen om kommunal bokföring och redovisning ske i samband med årsbokslut och delårsbokslut. God ekonomisk hushållning utgör även revisionsgrund vilket innebär att auktoriserad revisor ska lämna bedömning.

Vad händer nu? Riktlinje för god ekonomisk hushållning utgör grund för kommunfullmäktiges styrning av kommunal verksamhet oavsett verksamhetsform. Om kommunfullmäktige fastställer förslag till reviderad riktlinje för god ekonomisk hushållning kommer därför översyn av kommunfullmäktiges riktlinjer för planeringsprocess, ägarstyrning, aktiverande styrning, intern kontroll mm med stor sannolikhet att behöva genomföras. Syftet med en sådan översyn är att säkra att principer för god ekonomisk hushållning integreras i kommunens planerings- och budgetprocess, i den fysiska och verksamhetsmässiga planeringen, i kommunens övriga finansiella och ekonomiska styrning samt i intern kontroll, uppsiktsplikt och ägarstyrning.

De principer som förslag till reviderad Riktlinje för god ekonomisk hushållning innehåller utgör även utgångspunkt för lång- respektive kortsiktiga finansiella mål. Om kommunfullmäktige fastställer förslag till reviderad riktlinje för god ekonomisk hushållning kommer förslag till finansiella mål att tas fram och infogas i det förslag till planeringsdirektiv för 2026 som kommunfullmäktige enligt plan ska hantera i juni 2025. Förslag till långsiktiga finansiella mål kommer enligt plan att tillställas kommunfullmäktige i september 2025. Om det bedöms ändamålsenligt infogas långsiktiga finansiella mål i denna riktlinje.

Införande av Resultatreserv Med anledning av förändrad lagstiftning har möjlighet att avsätta medel till Resultatutjämningsreserv (RUR) upphört. Om fastställda villkor uppfylls kan de medel som är avsatta till befintlig resultatutjämningsreserv (RUR) nyttjas fram till och med 2033.

I samband med att lagstiftaren tog bort kommunernas möjlighet att avsätta medel till RUR har lagstiftaren i stället infört möjlighet för kommunerna att införa en Resultatreserv (RER). Skillnad mellan RUR och RER handlar framför allt om att den nya Resultatreserven får nyttjas till delvis andra saker än vad som varit möjligt vid tidigare RUR.

Stadsledningskontoret bedömer dock att Umeå kommun i nuläget ej har behov av att införa Resultatreserv. Detta då de krav som reglerar nyttjandet av Resultatreserv kraftigt begränsar kommunens möjlighet att nyttja eventuella medel som avsätts i en sådan resultatreserv.

Om behovet förändras kan kommunfullmäktige fatta ett sådant beslut i samband med att kommunens årsredovisning hanteras i april 2025.