Svar på remiss: Ett nationellt förbud mot tiggeri (SOU 2025:83)
Kommunstyrelsen · 14 oktober 2025 · § 171 · Dnr KS-2025/00642
Kommunstyrelsens beslut
att svara på remissen enligt nedan.
Utan votering. Ingen begärde att rösterna skulle räknas, så protokollet säger inte hur varje parti ställde sig.
Reserverade sig mot beslutet: Moderaterna (M).
Sammanfattning
Regeringen beslutade den 26 september 2024 att utse en särskild utredare med uppdrag att analysera frågor om tiggeri i Sverige (dir. 2024:91). Utredningen har haft i uppdrag att analysera behovet av åtgärder för att motverka tiggeri och att, oavsett överväganden i övrigt, lämna ett författningsförslag på ett nationellt förbud mot tiggeri.
Tekniska nämnden och individ- och familjenämnden har yttrat sig. Tekniska nämnden anser att det inte finns några behov av att reglera tiggeriet i större omfattning än vad som redan finns möjlighet att göra. Individ- och familjenämnden är överens med utredningens slutsats att ett nationellt förbud mot tiggeri inte bör införas. Stadsledningskontoret har inget ytterligare att tillföra utan föreslår att kommunstyrelsen ställer sig bakom individ- och familjenämndens yttrande nedan.
Yttrande Sammanfattande synpunkter Umeå kommun är överens med utredningens slutsats att ett nationellt förbud mot tiggeri inte bör införas. Tiggeri och problem kopplade till tiggeri har minskat betydligt i Umeå kommun de senaste åren, främst på grund av den minskade kontanthanteringen. Detta ser ut att vara en bild som även resten av landet delar. Om ordningsstörningar på grund av tiggeri skulle uppstå kan de på ett ändamålsenligt sätt redan idag hanteras av kommunen genom lokala ordningsföreskrifter där förbud kan utfärdas vid behov.
Läs hela sammanfattningen
Utredningen lyfter även fram att tiggeri inte endast involverar utsatta EES-medborgare. Gruppen består också av svenska medborgare och tredjelands-medborgare, där de flesta befinner sig i skadligt bruk och beroende och psykisk ohälsa och där hemlöshet, arbetslöshet och andra sociala och ekonomiska problem ingår. Vad som är viktigt att ta fasta på är att tiggeri som företeelse är komplex och att utsattheten för de som tigger är stor.
Umeå kommun kan i sammanhanget inte se hur ett nationellt förbud skulle vara rätt väg att gå för att komma åt tiggeriets bakomliggande orsaker. Umeå kommun värnar även det som främjar tillit och förtroende vid möten med de målgrupper som behöver hjälp och stöd. Ett förbud kan här få motsatt verkan, vilket utredningen också beskriver. Den nya socialtjänstlagen som innebär att socialtjänsten ska arbeta mer förebyggande och med fler insatser utan biståndsbeslut, öppnar även upp för nya möjligheter att arbeta mer uppsökande och nära gentemot våra utsatta målgrupper. Ett nationellt förbud kan i sammanhanget skapa hinder då myndighetsrädslan kan komma att öka.
3.6.2 Det konkreta människohandelsarbetet Tiggeriet övervakas precis som utredningen beskriver ofta av annan part. Umeå kommun är därför överens med utredningens bedömning att ett förbud kan försvåra det viktiga arbete mot människohandel som idag bedrivs av myndigheter och andra aktörer. Att vinna brottsoffers tillit och förtroende är en avgörande faktor för att kunna agera och tillhandahålla rätt stöd och hjälp. Umeå kommun är också enig med den risk som utredningen lyfter, nämligen att ett förbud kan leda in de utsatta i andra kriminella miljöer, där grupper som kvinnor, barn och personer med funktionsnedsättning blir särskilt sårbara.
6.3 Fördelar och nackdelar med ett nationellt förbud Umeå kommun instämmer i utredningens resonemang att nuvarande ordning är mer förenligt med närhetsprincipen och att kommunerna idag har möjlighet och förutsättningar att hantera frågan på ett mer flexibelt sätt utifrån den specifika, lokala situationen.
6.3.2 Ett nationellt tiggeriförbud får inte åsidosätta skyddet för mänskliga rättigheter Umeå kommun är enig med utredningens slutsats att ett nationellt ”generellt förbud” inte på samma sätt kan ta hänsyn till det enskilda fallet som rådande ordning kan samt riskerar komma i konflikt med Europakonventionen och andra rättigheter. Förändringen kan också bli problematisk rent rättsligt eftersom den som tigger samtidigt kan vara både brottsmisstänkt och brottsoffer.
6.4.1 Utredningens bedömning av ett nationellt förbud mot tiggeri Umeå kommun är enig med utredningens bedömning och slutsats att ett nationellt förbud mot tiggeri inte bör införas. Det finns redan utrymme inom gällande lagstiftning att hantera ordningsstörningar i samband med tiggeri.
Det finns idag, precis som utredningen är inne på, inte någon allvarlig problembild kopplat till tiggeri och därmed ingen ytterligare anledning att reglera frågan, då antalet tiggare minskat över hela landet och då ordningsstörningarna är få. Ett nationellt förbud kan även leda till att ansvaret riktas mot de som idag utnyttjas i tiggeri, vilket inte är rätt väg att gå.
6.4.2 Lagförslag Umeå kommun ställer sig inte bakom det nya lagförslaget i Brottsbalken, men ser positivt på att utredningen i förslaget om införandet av ett nationellt förbud blir verklighet, har tagit fasta på möjligheter där tiggeriet ska anses som ringa fall gällande särskilt sårbara grupper och där ansvarsfrihet utifrån bedömning kan gälla i vissa fall. Det är även positivt att lagförslagets utformning beaktar de mänskliga rättigheterna och Europakonventionen. Förslaget med böter som påföljd upplevs dock som problematiskt, eftersom boten riktas mot en person som tigger för sitt uppehälle.