Interpellation: Hur effektivt är Umeå kommuns klimatarbete? Åsa Bäckström (V)

FN:s klimatpanel IPCC publicerade om dagarna en oroväckande rapport som visar att jordens klimat förändras snabbt, havsnivåerna stiger och olika typer av extremväder ökar. Enligt IPCC är det fortfarande möjligt att vända trenden. Men då krävs omedelbara och kraftiga utsläppsminskningar. Styrande partier i Umeå kommun har visat sig vara intresserade av att formulera mål för att nå utsläppsnivåer i enlighet med Parisavtalet, men det saknas konkreta åtgärder. Nätverket Fridays For Future synade nyligen hur kommunens klimatarbete redovisas i det digitala verktyget Climateview. Efter en femton minuter lång video kan det konstateras att Umeå kommun inte genomför eller planerar åtgärder som kommer i närheten av det som krävs för att nå sina uppställda klimatmål, och att det saknas åtgärder för att komma till rätta med 68% av de utsläppsminskningar som behövs.

Vänsterpartiet Umeå ställde i våras en interpellation till Socialdemokraternas Hans Lindberg där vi frågade hur det går med målet att Umeå kommunkoncern ska vara klimatneutral till år 2025. Till det fick vi svaret, att det visste man inte. Men det var saker på gång. Det är mindre än fyra år kvar till detta mål och vi vet inte ens hur omfattande kommunkoncernens utsläpp är idag. Och verkligheten är att vi behöver vara betydligt ambitiösare än så här! Med nuvarande utsläppstakt räcker koldioxidbudgeten för Umeå kommun som geografiskt område, med kommunen, näringslivet och medborgarna, bara knappt 4,5 år om vi ska göra vår del av Paris-avtalets 2-gradersmål. Vi kan bara kollektivt köpa oss tid genom att kraftigt minska utsläppen. Det är därför ett klimatnödläge råder, oavsett om styrande partier vägrar att erkänna detta.

Frågor

1. Med bakgrund av IPCC:s senaste rapport: Är styrande partier beredda att utlysa ett klimatnödläge? Vad skulle annars krävas för att detta anses befogat?

2. Kommer Umeå kommun att nå sina klimatrelaterade miljömål i tid – däribland en klimatneutral kommunkoncern till 2025 och total klimatneutralitet 2040?

3. Till tidningen Aktuell Hållbarhets årliga ranking påstår man att Umeå kommun har ”sammanställt vad som behöver göras för att minska utsläppen i enlighet med kommunens utsläppsutrymme”, dokumenterat och tillgängligt för allmänheten. Detta ställningstagande har Hans Lindberg försvarat, trots att Fridays For Future tydligt har visat att så inte är fallet. Är det inte kontraproduktivt att påstå att ”vi har en plan”, när vi snarast behöver mobilisera hela samhället?

Hans Lindberg (S), kommunstyrelsens ordförande lämnar följande skriftliga svar: Åsa Bäckström har i sin interpellation ställt tre frågor om Umeå kommuns klimat- och miljöarbete. Vad gäller den första frågan kan följande sägas.

IPPC:s senaste rapport visar att vi saknar tid. Omställningstakten måste öka, vilket kräver politiskt ledarskap. Detta är vår generations stora fråga och ett projekt som kräver att hela samhället mobiliseras. Jag förstår det signalvärde interpellanten efterlyser med utlysande av klimatnödläge. Men om tyngdpunkten hamnar på utspel, t.ex. tyst minut för klimatet, snarare än på konkreta åtgärder finns risk för att kraft flyttas från att göra skillnad till signalpolitik.

Frågan om klimatnödläge har delvis undersökts av förvaltningen som i ett första svar till hållbarhetsutskottet, där frågan behandlats och redovisat vad det skulle innebära. Jämförelser har gjorts av andra kommuners ställningstaganden. Även kommunens jurister har undersökt saken och påtalat att kommunen dels saknar mandat att ”utlysa” klimatnödläge eftersom det saknas en klar definition av innebörden av det, dels att vissa åtgärder som förespråkarna lyfter fram saknar lagstöd eller är lagstridiga. Ett alternativ skulle kunna vara att besluta om att ”erkänna” att det råder klimatnödläge, på samma sätt som redan gjorts för Sveriges del genom EU. Frågan bereds och hanteras fortsatt via hållbarhetsutskottet. Oavsett om vi politiskt bestämmer oss för ett ”erkännande” eller ej måste kommunens konkreta klimat- och miljöarbete fortsätta i tilltagande takt. Ett erkännande bör ses som ett politiskt utspel och en signal, en inspiration i att öka tempot i det pågående arbetet med miljömålen. Angående miljömålen och hur arbetet med åtgärdsprogrammet fortskrider gavs information om på senaste planeringsutskottet.

Vad gäller den andra frågan vill jag säga följande. Umeå kommun och de kommunala bolagen har en stor roll att spela i klimatomställningen. Både genom egna utsläppsminskningar och som möjliggörare för hela Umeås omställning. Kommunen och koncernen kan dock inte lyckas på egen hand, då vi saknar rådighet över alla utsläpp. Därför krävs en bred samverkan med hela Umeå. Vilja till att bidra till klimatomställningen från Umeås aktörer finns. Företag, ideell sektor och universiteten har genom olika satsningar visat på en bred uppslutning, som vi vill utveckla. Bred förankring och slutligen underskrift av Umeås klimatfärdplan och en organisering för hur vi jobbar mest effektivt är centralt. Det är tillsammans som vi på allvar kan ta oss an den stora klimatutmaningen, t.ex. att minska utsläppen från fossila fordon genom omställningar till mer gång och cykel, mer kollektivtrafikresande och fossilfria fordon etc.

Det kommer krävas stora investeringar för att nå klimatmålsättningarna på lokal nivå. För att möjliggöra detta kommer statligt och EU-stöd behövas, både ny skarp lagstiftning och direkt finansiering. Det krävs också stora nationella investeringar i form av satsningar på t.ex. fossilfritt stål, fossilfri betong och statlig infrastruktur för hållbara transporter.

Det har därför varit viktigt för Umeå kommun att vara med i starten av det nationella innovationsprogrammet Viable Cities. Inom den statliga satsningen har en bred plattform skapats mellan staten och andra aktörer. Ett verktyg som väntas bli allt viktigare framöver är klimatkontrakt 2030. Detta möjliggör nödvändig statlig och EU-finansiering för att lyckas med klimatomställningen och att nå målsättningen om ett klimatneutralt Umeå 2040.

Slutligen, om Umeå kommunkoncernen arbetar effektivt, strukturerat och snabbt för att minska både direkta och indirekta klimatutsläpp och om det sker tillsammans med lokala, regionala och nationella aktörer som även dom arbetar för att minska de klimatutsläpp de har rådighet över kommer vi nå våra högt ställda klimatmål. Särskilt viktigt är också att arbeta för att finansiering för klimatomställning från staten och EU kommer Umeå till godo.

Till Åsa Bäckströms tredje fråga vill jag ge följande svar. Det är inte kontraproduktivt att hänvisa till att vi har en plan. Tvärtom är det viktigt att ha en tanke om hur vi ska arbeta och en plan för samhällets mobilisering. ”Planen” som Bäckström hänvisar till är ett pussel av olika delar i klimatarbetet, där kommunens arbete med Klimatneutrala Umeå 2030 inkl. Umeås klimatfärdplan, samt kommunkoncernens åtgärdsprogram utgör stora bitar. Detsamma gäller kommunens digitala verktyg för klimatomställning (Climate View). Det sistnämnda är under uppbyggnad och har en stor potential att visa de omställningar som krävs för att lyckas med ett klimatneutralt Umeå 2040. Det kommer även att löpande spegla och visualisera kommunkoncernens åtgärder. Att ”planen” är ett pussel av olika delar är en styrka som möjliggör ett effektivt arbete bortom symbolpolitik. Så har vi arbetat framgångsrikt inom olika områden, med tryggheten, social hållbarhet osv. Arbetet är givetvis under ständig utveckling och kommer behöva förändras under kommande år för att följa med i utvecklingen av klimatomställningen.