Fråga: Hur säkerställer styrande partier att ordförande i nämnder, utskott och styrelser besitter tillräckliga och relevanta kunskaper om kommunallagen? Ellen Ström (V)
Kommunfullmäktige · 27 mars 2023 · § 53 · Dnr KS-2023/00292
Kommunfullmäktiges beslut
Efter ytterligare inlägg av Ellen Ström och Hans Lindberg beslutar kommunfullmäktige att avsluta överläggningen om frågan.
Utan votering. Ingen begärde att rösterna skulle räknas, så protokollet säger inte hur varje parti ställde sig.
Sammanfattning
Efter medgivande av kommunfullmäktige ställer Ellen Ström (V) följande fråga till kommunstyrelsens ordförande.
Hur säkerställer styrande partier att ordförande i nämnder, utskott och styrelser besitter tillräckliga och relevanta kunskaper om kommunallagen? Enligt 7 kap. 10–19 § i kommunallagen har personalföreträdare rätten att närvara i kommunens nämnder och delta i överläggningar, men inte beslut. Detta brukar uttryckas som att personalföreträdare har yttranderätt, och därmed rätten att på samma villkor som övriga nämndsledamöter delta i nämndens diskussioner.
Frågan om personalföreträdares yttranderätt i kommunens nämnder aktualiserades i slutet av förra året, då frågan var uppe till diskussion i en av nämnderna. Utifrån dessa ordväxlingar stod det tydligt att det finns vitt skilda uppfattningar om vad som faktiskt gäller, och hur lagen bör tolkas.
Läs hela sammanfattningen
Eftersom det fanns delade meningar kring tolkningen av lagen rådfrågade Vänsterpartiet en av Umeå kommuns jurister. Med hänvisning till SKR:s tolkningar av förtexterna till lagen fick vi följande svar: ”Innebörden av bestämmelsen är att personalföreträdarna har rätt att närvara och yttra sig vid nämndens överläggningar på samma sätt som nämndens ledamöter. Däremot har de inte rätt att framställa förslag, delta i besluten eller att få sin mening antecknad i protokollet.”
Det verkar därmed finnas en klar och tydlig praxis för hur dessa paragrafer i kommunallagen ska tillämpas. Samtidigt verkar det saknas kunskap om viktiga delar av kommunallagen hos de styrande partiernas ordförande i nämnder. Detta är såklart oroväckande.
Vänsterpartiet vill därför ställa följande fråga:
Fråga: Hur säkerställer styrande partier att ordförande i nämnder, utskott och styrelser besitter tillräckliga och relevanta kunskaper om kommunallagen?
Hans Lindberg (S), kommunstyrelsens ordförande överlämnar besvarandet till personalnämndens ordförande Tomas Wennström (S) som svarar på frågan:
Det genomförs en hel del utbildningar fortlöpande men utifrån att vi gått in i en ny mandatperiod har det i närtid genomförts ett antal utbildningar för förtroendevalda på olika nivåer.
Utöver de utbildningar som respektive nämnd genomför och de utbildningar som respektive parti sköter på egen hand så har följande utbildningar genomförts under perioden jan-feb 2023.
19 jan Heldagsutbildning för förtroendevalda på Nolia, där bland annat kommunallagens ställning och betydelse lyftes.
11 januari genomfördes en utbildning för de som sitter i styrelsen för kommunala bolag, även där lyftes skillnader mellan kommunallag och aktiebolagslag.
Den 20 februari, på förmiddagen, höll Helena Linde, Förbundsjurist på SKR, en digital utbildning i Fördjupad kommunkunskap där kommunallagen lyftes (utbildningen öppen för alla förtroendevalda i UK).
Den 20 februari, på eftermiddagen, genomförde Helena även en specifik och obligatorisk utbildning för samtliga nämndspresidier där ett flertal aspekter av kommunlagen behandlades.
Personalföreträdarna utses av den eller de lokala arbetstagarorganisationer som kommunen eller regionen har kollektivavtal med.
Personalföreträdarna har rätt att närvara vid en nämnds behandling av ärenden som rör förhållandet mellan kommunen eller regionen som arbetsgivare och dess anställda. Nämnden får i enskilda fall besluta att personalföreträdarna får närvara även vid behandlingen av andra ärenden.
Personalföreträdarna har inte rätt att närvara vid handläggning av:
1. ärenden som avser myndighetsutövning mot någon enskild, såvida inte ärendet rör en obestämd krets av enskilda,
2. förhandlingar med en arbetstagarorganisation,
3. uppsägningar av kollektivavtal,
4. arbetskonflikter,
5. rättstvister mellan kommunen eller regionen och en arbetstagarorganisation, eller
6. ärenden som avser beställning eller upphandling av varor och tjänster.
Sist men inte minst är det viktigt att understryka att vi har en nära samverkan mellan oss som arbetsgivare och fackliga organisationer. Det har vi i CSG, centrala samverkansgruppen. Det är viktigt att vi som politiska företrädare har respekt för denna samverkan och de samråd och överenskommelser vi med de fackliga organisationerna.