Interpellation: När kan Umeå kommun möta alla elever med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning rätt till stöd under sin skoltid i grund- och gymnasieskolan? Anna-Karin Sjölander (C) och Sven-Olov Edvinsson (C)

Föräldranätverket Rätten till Utbildning har lyckats ta fram och jämföra skolresultat från 2021/22 mellan elever med NPF-diagnos och elever utan NPF samt vårdens patientregister. Nätverkets samlade arbete redovisa nationellt men även läns- och kommunvis.1) Resultat för Umeå framgår av följande siffror:

I Umeå kommun (årkurs 9) finns det 110 elever, 7,7% av eleverna i årkursen, med någon diagnosticerad neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Gruppen NPF-elever består av autism: 27 st (1,9%), adhd eller add: 97 st (6,8%), lever med både autism och adhd/add: 16 st (1,1%), med dyslexi: 2±1 st (0,1%). En elev kan ha flera diagnoser.

I november 2021 fattade en enig FGN beslut kring stöd och anpassningar i skolan, med syftet att organisera utbildning för elever i områdesbaserade eller kommungemensamma resursskolor/särskilda undervisningsgrupper. Fler särskilda undervisningsgrupper (SU) skulle tillskapas i kommunen redan under 2022. Sammanlagt finns idag 2024 i Umeå kommun tyvärr endast 28 + 5 platser i resursskola = 33 platser. Antalet barn med diagnos + diagnosnära = 1313.

Gymnasiets möjligheter att erbjuda NPF-elever fungerande utbildning är dåligt redovisad. 28% saknar behörighet till några gymnasiestudier alls. Det ska jämföras med 9% av eleverna utan NPF. Behörigheten till högskoleförberedande program är ännu sämre, NPF-eleverna utgör 22% av alla elever som inte klarar grundläggande gymnasiebehörighet.

Att barn inte får det stöd de har behov av i skolan är för det första ett stort personligt lidande. Men många delar av samhället drabbas. Lidandet och kostnaderna för problematisk skolfrånvaro, hot/våld/ mobbing, försenad arbetslivsdebut, utanförskap, bidragsberoende, sjukskrivningar, psykisk ohälsa, självmord, droganvändning m.m. är mycket stora.

1). https://www.rattentillutbildning.se/statistik/

Mot ovanstående bakgrund vill jag/vi ställa följande frågor:

1. När kan Umeå etablera en nämndsövergripande strategi som möter NPF-elevers stora behov av rätt stöd under sin skoltid i grund- och gymnasieskolan?

2. Är för- och grundskolenämnden och gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden beredda att genomföra en temaredovisning i kommunfullmäktige om NPF-elevers behov och situation under sin tid i Umeås grund- och gymnasieskola?

Moa Brydsten (S), för- och grundskolenämndens ordförande lämnar följande skriftliga svar:

Svar på fråga ett De två utbildningsnämnderna har en gemensam röd tråd och bedriver ett strategiskt arbete med att säkerställa alla barns rätt till utbildning. Detta sker genom ett kontinuerligt kvalitetsarbete, en sammanhållen elevhälsa och genom att säkerställa en hög behörighet och kompetens hos skolans personal.

Grundskola och gymnasieskola är två olika skolformer och har olika målgrupper vilket innebär stora skillnader, och därmed olika sätt att organisera arbetet. Dock delar vi förstås skolans övergripande målsättningar om att möta alla olika barn och deras behov, samt så långt det är möjligt anpassa våra verksamheter efter dem.

Här under följer några av de aktuella nämndsgemensamma ansatser inom området:

Under lång tid har skolan erbjudit fortbildning för personal inom området. Kunskapshöjande insatser inom alla skolformer är prioriterat för att säkerställa adekvata insatser för individens behov.

Ett viktigt område att utveckla mera är arbetet med överföringar mellan skolor - dels mellan grundskola och gymnasium, men också när elever byter huvudman eller för den delen stadium. Dessa överföringar är en kritisk punkt som nämnderna identifierat och arbetar med att utveckla, i synnerhet för den elevgrupp som har särskilda behov.

Skolan i Umeå, alla skolformer, arbetar sedan pandemin med att få ner skolfrånvaron igen från de förhöjda värdena vi har sett de senaste åren. Här pågår ett gemensamt arbete mellan skolformerna, men självklart även inom varje skolform för sig.

Frågan om insatser för elever med NPF är relevant, i synnerhet då de är överrepresenterade gällande skolmisslyckanden. Att komma åt det innebär dock både gemensamma och nämndspecifika insatser, och därmed är det inte säkert att en gemensamt beslutad och ägd nämndsövergripande strategi för den här specifika målgruppen vare sig tillför något eller underlättar arbetet.

Svar på fråga två Både FGN och GVN är kommunala nämnder som agerar på fullmäktiges delegation. Därför - om KF efterfrågar en sådan redovisning så kommer vi givetvis att leverera det. Båda utbildningsnämnderna har följt frågan nära under lång tid genom uppdrag, mål, styrkort, kunskapshöjande seminarier, gemensamma projekt och på många andra sätt genom åren.