Interpellation: Vill Umeå kommun samverka med funktionsrättsorganisationerna eller inte? Hanna Lundin Jernberg (L)

Enligt lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och FN-konventionen om rättigheter för människor med funktionsnedsättning artikel 4.3 ska en nära samverkan ske med dem som berörs vid förändringar. Någon sådan samverkan ägde exempelvis aldrig rum när individ- och familjenämnden tog beslut om omfattande förändringar i december 2023. Något som blivit medialt uppmärksammat i både VK och Folkbladet. Enligt socialdirektören var planen att föra en dialog med funktionsrättsorganisationer, men det hanns inte med. Vi nämndsrepresentanter från Alliansens partier i individ- och familjenämnden yrkade på återremiss av förslaget om förändringar mot bakgrund av att ingen samverkan skett med funktionsrätts-organisationerna. Trots detta biföll den styrande majoriteten förslaget om förändringarna.

Det här är inte första gången bristfällig samverkan från en nämnd och förvaltning uppstår när det gäller beslut som påverkar berörd grupp. Det verkar vara något som händer då och då i hela kommunen. Ändå pratar man inom kommunen sedan länge om att det ska bli bättre, vi ska tillsätta det här forumet eller de här nya riktlinjerna. Men tiden går.

Umeå kommuns funktionshinderråd är ett rådgivande råd där politiker, tjänstepersoner och representanter från funktionsrättsorganisationerna samlas regelbundet för att föra dialog kring beslut som berör personer med funktionsnedsättningar. Av flera olika faktorer, bland annat att samverkan inte sker ute hos förvaltningarna med funktionsrättsorganisationerna, är min uppfattning att rådet är dysfunktionellt, icke konstruktivt, det vill säga ej fungerande. Dessutom med de nya förslagen på riktlinjer för rådgivande organ som funktionshinderrådet inkluderas i så är min farhåga att det kommer att bli ännu mer rörigare och kritiken än kraftigare från funktionsrättsorganisationerna gentemot kommunen.

Jag vill därför ställa följande frågor till kommunstyrelsens ordförande Hans Lindberg (S):

1. Hur ska kommunen främja en öppen och konstruktiv dialog med representanter från funktionsrättsorganisationerna för att säkerställa deras aktiva delaktighet i beslutsfattandet?

2. Vilka åtgärder planeras för att öka samverkan, i enlighet med LSS och annan relevant lagstiftning, med funktionsrättsorganisationerna?

3. Vilka åtgärder ska tas inom stöd- och omsorgsförvaltningen liksom andra berörda förvaltningar för att samverkan alltid måste föregå ett beslut i enlighet med ex. LSS?

Hans Lindberg (S), kommunstyrelsens ordförande har överlämnat besvarandet till Andreas Lundgren (S), individ- och familjenämndens ordförande som lämnar följande skriftliga svar:

Svar på fråga 1 Jag vill börja med att klargöra att jag utgår från i mitt svar att interpellanten avser funktionsrättsorganisationernas delaktighet i processen fram till beslut och inte förtroendevaldas själva beslutsfattande.

I Umeå kommun har Umeås funktionshinderråd (UFR) en central betydelse för att vara det forum som främjar en öppen dialog med funktionsrättsorganisationerna. I förslaget till ny verksamhetsplan för funktionshinderrådet som kommer behandlas nästa möte så är utgångspunkten att: ”Umeå kommuns funktionshinderråd, UFR, ska verka för att funktionshinderperspektivet förverkligas inom alla politikområden samt följa kunskapsutvecklingen inom funktionshinderområdet. Rådet ska därför komma in i ett tidigt skede i utrednings- och planeringsarbete likväl som i genomförande och uppföljningsarbete”. Det är en klok utgångspunkt. Vi behöver göra mer för att skapa en bättre och konstruktiv dialog och göra funktionsrättsorganisationerna mer delaktiga.

Nämnderna och funktionshinderrådet behöver här samarbeta för att säkerställa att det fungerar. individ- och familjenämnden som hanterar kommunens funktionshinderomsorg, har som exempel på Socialdemokraternas initiativ tagits beslut om att särskilt se över samarbetet med funktionshinderrådet. Den typen av politiska initiativ kan vara viktiga för att identifiera svagheter i samarbetet för att funktionshinderrörelsen tidigt ska involveras i ärenden.

Svar på fråga 2 Interpellanten efterfrågar vilka åtgärder som planeras för att öka samverkan med funktionsrättsorganisationerna. Samverkan används specifikt inom LSS §15 och Individ- och familjenämnden har tagit initiativ till att införa ett särskilt ”LSS-råd” för att hantera samverkan och hitta former för detta. Rådets syfte kommer att vara att säkerställa att samverkan sker strukturerat och i ett tidigt skede.

Förvaltningen har utifrån uppdraget från nämnden inhämtat kunskap om hur andra kommuner arbetar och tagit fram en struktur för rådet som nu ska diskuteras med de föreningar som berörs. Den preliminära planeringen är att LSS-rådet ska kunna komma i gång med sin verksamhet under 2024. Det här betyder att kommunen utöver funktionshinderrådet kommer ha ett särskilt forum för att hantera samverkan enligt LSS.

Svar på fråga 3 Förvaltning och föreningarna som berörs av samverkan ska inom ramen för det nya LSS-rådet utarbeta fungerande arbetsformer för att säkerställa ett tidigt inflytande från föreningarna. En särskild frågeställning kommer att vara om LSS-rådet ska vara knutet specifikt till Individ- och familjenämnden, då medborgare som har insatser via LSS berörs även av uppdrag inom andra nämnder och förvaltningar.

Utöver LSS-samverkan samt funktionshinderrådets fungerande så handlar det om att säkerställa att planering för samråd med funktionsrättsorganisationer finns med redan när planering för beredning av ärenden görs. Det är i beredningen det behöver finnas bättre rutiner för att involvera exempelvis funktionsrättsorganisationer tidigt i processen. Här har kommunstyrelsen i januari 2024 tagit ett viktigt beslut i den riktningen med riktlinjen i hur styrande dokument ska tas fram och hur intressenter ska involveras under beredningen. Den inriktningen ska nu börja implementeras och på sikt är det fullt möjligt att riktlinjerna också omfattar även andra typer av beslut.