Interpellation: Bakgrundskontroller och belastningsregister; Veronica Kerr (KD)

Umeå kommun har idag ca 13 000 medarbetare och enligt säkerhetsenheten sker idag endast bristfällig bakgrundskontroll och i värsta fall ingen alls vid nyrekrytering. Före jul fick vi även veta att kommunen saknar rutiner med att registrera bevakningsdatum för de som har tidsbegränsade arbetstillstånd och som berörs av det nya försörjningskravet för personer från länder utanför EU/EES.

Idag saknar flera branscher arbetskraft och det kan ses som en målkonflikt att rekrytera personal till en samhällsviktig funktion och att genomföra bakgrundskontroll. En bakgrundskontroll kan medföra risken att personen är olämplig för anställning.

Med anledning av detta ställer jag följande frågor:

• Säkerställer kommunen identitet på den person som anställs, dvs begärs ID handling vid anställning?
• Planerar kommunen att införa bakgrundskontroller och/eller begära utdrag ur belastningsregister för andra personalgrupper än de som arbetar med barn och unga?
• Hur säkerställer vi att Upphandlingsbyrån har rätt verktyg för att förhindra att inte organiserad brottslighet etablerar sig inom våra välfärdssystem?

Hans Lindberg (S), kommunstyrelsens ordförande lämnar följande skriftliga svar: Jag vill börja med att tacka Veronica Kerr för en viktig interpellation. Det är ingen nyhet att de kriminella nätverken och andra ljusskygga aktörer exploaterar välfärdssystemen, ger sig in i upphandlingar och försöker infiltrera myndigheter. Vi hör ofta berättelser från storstäderna eller från Södertälje. Men det är viktigt att vi inte är naiva i Umeå. Vi vet att detta förekommer och vi måste utgå från att det kommer att öka även här. Det var därför vi i budgeten för 2021 drev igenom tilläggsuppdrag 2021:8 om att bekämpa välfärdskriminalitet. Vi har också förstärkt detta arbete med satsningar på säkerhetsenheten och på upphandlingsbyrån. Nämnderna har också haft ett ansvar för att arbeta med tilläggsuppdraget. Vissa har kommit särskilt långt och uppmärksammats nationellt. För andra återstår mycket arbete. Därför har vi haft kvar tilläggsuppdraget i våra budgetförslag för att understryka den absoluta vikten av detta.

Svar på fråga 1 Ja, det görs kontroller av legitimation vid anställningsintervjuer i Umeå kommun. Men det behöver ske i betydligt högre grad och med fler åtgärder för att säkerställa äktheten av ID-handlingar och den identitet som uppges. Därför har det vidtagits och fortsätter vidtas ett antal åtgärder.

HR-avdelningen har tagit fram en rutin för ID-kontroll för hela kommunen. Det har införts automatiska påminnelser om att den som kallas till intervju ska ta med giltig legitimationshandling att visa upp. I rekryteringsutbildningen för chefer och stödpersonal har det införts ett särskilt avsnitt om vikten av ID-kontroller. Att identifiera och motverka så kallade möjliggörare, alltså personer som genom sin anställning eller genom sitt uppdrag hjälper kriminella nätverk, är utpekat som ett riskområde som säkerhetsenheten ska arbeta med särskilt under 2024. I samarbete med HR för man just nu en dialog om hur man kan möta upp detta på ett ännu bättre sätt och med vilka metoder.

Svar på fråga 2 Kommunen har i dag enbart lagstöd för att begära belastningsregisterutdrag från de som ska arbeta med barn och unga eller med psykiskt funktionshindrade. Ett problem med dessa utdrag är att de enligt lag är begränsade till uppgifter om vålds- och sexualbrott. Det innebär att vi inte kan se i utdragen om en person exempelvis har en aktiv narkotikabrottslighet. Samtliga förvaltningar gör också kontroller av arbetstillstånd och för säkerhetsklassade tjänster genomförs säkerhetsprövningar.

På grund av begränsningarna i vad vi kan få reda på i dag diskuterar säkerhetsenheten och HR just nu på vilket sätt rutinerna kan utvecklas. Det är dock viktigt att komma ihåg att kommunens möjligheter är begränsade till vad som har stöd i lag. Det pågår en statlig utredning om utökat lagstöd för bakgrundskontroller som ska vara klar i oktober. Säkerhetsenheten och HR följer utvecklingen men jobbar såklart parallellt med detta för att se vad som går att förbättra och utveckla när det gäller bakgrundskontroller utifrån den befintliga lagstiftningen.

Svar på fråga 3 Upphandlingsbyrån använder ett antal olika kontrollsystem för att kvalitetssäkra leverantörer. Med dessa kontrolleras vilka personer som sitter i företagens styrelser, om de betalat sina skatter och om de är riskmarkerade eller inte. Genom rättsdatabaserna kontrolleras domar och tidigare begångna brott. Man tittar också på köpmönster för att försöka hitta avvikelser i fakturaflöden med mera. Upphandlingsbyrån samarbetar också nära med Polisen, Ekobrottsmyndigheten, SKR och andra myndigheter. Under våren kommer en säkerhetscontroller att rekryteras för ytterligare kvalitetssäkring av våra leverantörer och för att arbeta brottsförebyggande riktat mot arbetslivs- och välfärdskriminalitet. Denna person kommer också att arbeta i nära samarbete med säkerhetsenheten i kommunen.

Men vi kommer fortsatt att behöva inventera behoven för att stärka kontrollerna. I det har också nämnderna ett stort ansvar för att leva upp till fullmäktiges uppdrag och förstärka samverkan mellan förvaltningarna och upphandlingsbyrån. Men kontroller är inte alltid tillräckligt. Jag noterar att vi över partigränserna har en gemensam problembild. Då måste vi också vara öppna för att diskutera hur vi på systemnivå gör oss mindre sårbara. För när problemen bitit sig fast alltför hårt är det mycket svårare att bli av med dem.