Interpellation: Hur motarbetar Umeå kommun välfärdskriminalitet? Åsa Bäckström (V)

Detta förutsätter dock en fungerande och effektiv kontroll av avtalsefterlevnad. Personlig assistans och hemtjänst är exempel på komplicerade brukarnära verksamheter där kommunal insyn är viktig men svår att säkerställa. Svårigheterna med att kontrollera och följa upp beslut öppnar tyvärr upp för oseriösa aktörer och välfärdskriminalitet. Umeå kommun har tagit fram en kommungemensam riktlinje för uppföljningen av privata utförare där ansvaret delas av upphandlingsbyrån och nämnderna. Denna kontroll och uppföljning tar tid, vilket förutsätter att Umeå kommun tilldelar personella resurser till arbetet med att besöka företag, genomföra intervjuer, och kontrollera att insatserna utförs korrekt. Det krävs också väl genomtänkta metoder för att upptäcka eventuella oegentligheter.

På förekommen anledning kan vi nu konstatera att Umeå kommuns kontroll av avtalsefterlevnad är otillräcklig. Förekomsten av välfärdskriminalitet är ett växande problem i samhället, vilket innebär att kommunen kommer att behöva avsätta mer resurser till kontroller. Detta samtidigt som vi befinner oss i en lågkonjunktur där kommande års ekonomiska ramar förväntas vara otillräckliga för ett flertal nämnder.,

Därför ställer Vänsterpartiet följande frågor.

Frågor:

1. Hur väl kan Umeå kommun motverka ökad välfärdskriminalitet och brister i avtalsefterlevnad utifrån nuvarande metoder och resurser till kontroller?

2. Hur mycket tid tar kontrollen av avtalsefterlevnad i Umeå kommun och till vilken kostnad?

3. Utifrån ökade kostnader för kontroller av avtalsefterlevnad och resurseffektivitetsskäl, varför är det inte rimligt att Umeå kommun i så hög grad som möjligt försöker återta egen drift av kommunala angelägenheter?

Hans Lindberg (S), kommunstyrelsens ordförande lämnar följande skriftliga svar: De problem Åsa Bäckström beskriver och de frågor hon lyfter i sin interpellation är aktuella och viktiga. Tryggheten i Umeå kräver att vi minskar sårbarheterna på alla fronter. Vi behöver ett starkt förebyggande arbete, en bra skola och att kommun, polis, föreningsliv och näringsliv drar åt samma håll. Vi måste också se till att välfärden inte används för att livnära kriminella nätverk eller oseriösa aktörer. Det är därför vi redan i budgeten för 2021 la ett förslag om att hela kommunen ska rusta arbetet mot välfärdskriminalitet. Skattepengar ska gå till det de är avsedda för. Inte till att göda vare sig den grova kriminaliteten eller oseriösa aktörer. Vi har gjort mycket rätt i det trygghetsskapande arbetet. Det är därför vi klarat oss relativt bra i jämförelse med andra jämnstora kommuner. Men vi kan inte slå oss för bröstet för den sakens skull. Vi får inte vara naiva och tro att vi inte är drabbade. Och vi får heller inte vara naiva och tro att vi aldrig riskerar en förvärrad situation som i andra delar av landet. För den risken finns och har blivit tydligare när vi nu ser hur de kriminella nätverken försöker expandera längs norrlandskusten.

Svar på fråga 1 Mitt svar på den frågan är att vi har blivit avsevärt bättre sedan tilläggsuppdraget om välfärdskriminalitet. Alla nämnder har haft ett utpekat ansvar och vi har också förstärkt arbetet på central nivå, på säkerhetsenheten och med lokal operativ samverkan. På nämndsnivå har vissa kommit längre och uppmärksammats nationellt. Andra nämnder har inte kommit lika långt. Vi måste fortsätta jobba tillsammans, också i nämnderna. Samtidigt är det svårt att svara på frågan hur väl vi kan motverka problemen med nuvarande kontroller. Det är ju genom kontrollerna problem upptäcks och det är svårt att veta vad som inte fångas av kontrollerna. Men utifrån vad vi vet generellt om hur det ser ut i hela landet har vi all anledning att utgå från på att det finns saker vi i dagsläget inte kommer åt och som är svårtillgängligt för de kontrollverktyg vi har. Det innebär inte att vi ska ge upp. Vi måste fortsätta skärpa kontrollerna och utveckla metoderna för att motverka både oseriösa och grovt kriminella aktörer. Men vi måste såklart också ha en allvarlig dialog mellan partierna om hur vi med systempolitik kan minska sårbarheterna. Det är ingen hemlighet att vi socialdemokrater för några år sedan föreslog en övergång till upphandling på de områden som i dag omfattas av valfrihetssystem. Ett av syftena var just att minska sårbarheterna.

Svar på fråga 2 Äldreomsorgsförvaltningen uppger att de i dagsläget avsätter totalt 0,8 årsarbetare på uppföljning och kontroller för externa vård- och omsorgstjänster. Utöver det tillkommer upphandlingsbyråns kontroller, eftersom de ansvarar för sanktioner och åtgärder. I övrigt är det svårt att beräkna exakt, eftersom uppföljning och kontroller är integrerat i exempelvis biståndshandläggarnas arbete. Men det är en svår ekvation att få ihop. Behoven är stora och det är svårt för biståndshandläggare att göra tillräckliga kontroller för att bevisa om felaktigheter är uppsåtliga och systematiska eller beror på förbiseenden.

Svar på fråga 3 Svaren på problemen måste förhålla sig till vilka alternativen är utifrån de resurser vi har till vårt förfogande. Kontroller är en viktig komponent. Men vi måste också våga lyfta blicken. Vi ser gärna att vi inleder en dialog över partigränserna om vad vi kan göra tillsammans ytterligare för att minska risken för kriminalitet i välfärden. Arbetet måste hålla över tid och då är det av yttersta vikt att vi har en gemensam problembild och gemensamma lösningar över partigränserna.