Interpellation: Skärmtid i Umeås förskolor; Anders Norqvist (L)
Kommunfullmäktige · 29 april 2024 · § 69 · Dnr KS-2024/00372
Kommunfullmäktiges beslut
Efter ytterligare inlägg av Anders Norqvist, Moa Brydsten, Daniell Andersson, Elmer Eriksson, Lucas Nilsson, Helena Smith, Elin Nejne, Hanna Lundin Jernberg, Peter Vigren och Davis Kaza beslutar kommunfullmäktige att avsluta överläggningen om interpellationen.
Utan votering. Ingen begärde att rösterna skulle räknas, så protokollet säger inte hur varje parti ställde sig.
Sammanfattning
Efter medgivande av kommunfullmäktige ställer Anders Norqvist (L) följande interpellation till för- och grundskolenämndens ordförande.
Skärmtid i Umeås förskolor Enligt läroplanen ska alla barn i förskolan få möjlighet att utveckla en adekvat digital kompetens. Men tidningen Förskolans enkät, som 1 511 förskollärare svarade på, visar att variationen är stor när det gäller hur ofta barn använder digitala verktyg på förskolan och från vilken ålder. Sex av tio förskollärare svarar där att de introducerar digitala verktyg, exempelvis surfplattor, redan från ett års ålder.
Samtidigt rekommenderar Världshälsoorganisationen (WHO) att barn under två år inte ska ha någon skärmtid alls, därefter är rekommendationen att begränsa skärmtiden till en timme per dag för barn upp till fem år. Den svenska barnläkarföreningen instämmer med WHO:s rekommendationer och menar också att förskolan bör vara helt skärmfri eftersom skärmar används frekvent i hemmen.
Läs hela sammanfattningen
Med anledning av detta vill jag ställa följande frågor till för- och grundskolenämndens ordförande Moa Brydsten
1. Finns det en samlad bild av i vilken grad digitala verktyg, såsom surfplattor, används av barnen i förskolan?
2. Förekommer det att barn i Umeå kommuns förskolor använder digitala verktyg individuellt utan vuxenstöd. Om ja, i vilken utsträckning och i hur långa stunder?
3. Anser du att det finns behov av riktlinjer för användning av digitala verktyg i Umeå kommuns förskolor
Moa Brydsten (S), för- och grundskolenämndens ordförande lämnar följande skriftliga svar:
Svar på fråga 1 Alla förskolor har tillgång till Ipads. Det är svårt att göra en samlad bild över det totala användandet men vi vet att Polyglutt, som är en flerspråkig bilderbokstjänst för förskolan, används av alla våra förskolor. Ipads används även för att söka fakta, projicera och fotografera. Det kan till exempel vara att ta reda på fakta om igelkotten, titta på hur den ser ut och lyssna till hur den låter. Kameran kan användas både till barnens egen dokumentation men även till att skapa filmer.
Förskolans Ipads är inställda så att det inte är möjligt att ladda ner vilka appar som helst. De appar som går att ladda ner/beställa är genomgått en GDPR-granskning och beställning görs av rektor eller utvalda pedagoger i förskolan som fått en kort utbildning, från förskolans IT-pedagoger.
De vanligaste apparna är nedanstående
- Bornholmslek, en vetenskapligt förankrad app som hjälper barn till läsförståelse genom fonologisk medvetenhet.
- Seek by iNaturalist, ett naturlexikon som med hjälp av AI hjälper barn och vuxna att identifiera växter, insekter och djur.
- Active Arcade, tränar barns koordinationsförmåga och grundrörelser på ett lekfullt sätt.
- Bugs and Numbers - en interaktiv matematikapp där barn får träna grundläggande matematiska färdigheter som att räkna, jämföra, identifiera former och siffror, mönster och sekvensering.
Svar på fråga 2 När barn använder digitala verktyg ska det ske tillsammans med vuxen och andra barn. Vi kan inte garantera att det inte händer att barn sitter själva med ett digitalt verktyg men om så sker ska det vara undantagsvis och med mycket goda skäl under en kort stund.
IT-pedagoger utbildar främst mot de breda verktygen/apparna som till exempel bygger på berättande, film- och musikskapande i olika former. Barn ska inte lämnas själva i ett passivt konsumerande av digitala verktyg.
Svar på fråga 3 Förskollärare ansvarar för att all undervisning vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och ska även leda arbetslaget i detta arbete. Att välja arbetssätt och metoder för att på bästa sätt stödja alla barn i deras utveckling är en del av förskollärarens profession. Tillit till professionen är viktig och därför bör varken läroplanen eller lokala politiker styra i detalj vilka metoder och lärverktyg som ska användas eller uteslutas.