Interpellation: Vilken beredskap har äldreomsorgen för höjda försörjningskrav? Åsa Bäckström (V)
Kommunfullmäktige · 25 november 2024 · § 193 · Dnr KS-2024/01003
Kommunfullmäktiges beslut
Efter ytterligare inlägg av Åsa Bäckström, Carin Nilsson, Davis Kaza, Joline Göttfert, Mariam Salem, Peter Vigren, Anders Ågren, Patrik Brännberg och Jan-Olov Carlsson beslutar kommunfullmäktige att avsluta överläggningen om interpellationen.
Utan votering. Ingen begärde att rösterna skulle räknas, så protokollet säger inte hur varje parti ställde sig.
Sammanfattning
Efter medgivande av kommunfullmäktige ställer Åsa Bäckström (V) följande interpellation till äldrenämndens ordförande.
Vilken beredskap har äldreomsorgen för höjda försörjningskrav? På regeringens initiativ höjdes försörjningskravet för arbetstillstånd från 13 000 kronor i månaden till en månadslön omfattande 80% av den svenska medianlönen. Detta motsvarar en månadslön på över 28 000 kronor. Det befarades att många anställda i den kommunala äldreomsorgen skulle tvingas avsluta sin anställning på grund av det höjda försörjningskravet och antingen lämna landet eller söka ett mer välbetalt arbete. Den farhågan har nu besannats. SVT Västerbotten rapporterar nu att runt 50 anställda i Umeås äldreomsorg har tvingats lämnat sina jobb på grund av regeringens skärpta försörjningskrav.
Med regeringens förslag på ytterligare höjningar av försörjningskravet till 100% står det klart att personalkrisen i den kommunala äldreomsorgen riskerar att förvärras ytterligare. Aktuella prognoser för kompetensförsörjningen i omsorgen visar att hela den befintliga personalstyrkan i dessa verksamheter kommer att avsluta sin anställning de kommande 10 åren på grund av pensionsavgångar och andra skäl. För att möta detta personalbehov kan inte Umeå kommun enbart förlita sig på strategier för att rekrytera och attrahera arbetskraft, utan måste också hitta metoder och komma med kraftfulla konkreta åtgärder för att behålla befintlig personal. Detta kan vara ett sätt att kompensera för effekterna av de skärpta försörjningskraven.de skärpta försörjningskraven.
Läs hela sammanfattningen
Fråga: Vilken beredskap och vilka konkreta åtgärder har tagits fram inom äldreomsorgen för att för att möta effekterna av det skärpta försörjningskravet för arbetstillstånd såväl som framtida höjningar?
Carin Nilsson (S), äldrenämndens ordförande lämnar följande skriftliga svar:
Jag vill inleda med att tacka för en viktig interpellation. Förutom att regeringen fortsätter att sänka skatten för de mest välbeställda på bekostnad av äldreomsorgen så angriper regeringen också äldreomsorgens personalförsörjning. Dels har regeringen monterat ned arbetsmarknadspolitiken, dels bedriver man en politik som berövar oss ovärderlig arbetskraft. Bland annat genom den oansvariga konstruktionen av försörjningskravet.
Arbetskraftsinvandringen måste såklart ordnas på ett sätt som förhindrar social dumpning. Men regeringen agerar inte på ett sätt som svarar mot det problemet. Det är uppenbart att regeringens intention i själva verket är att gå SD till mötes och säkerställa att så få människor som möjligt av utomeuropeisk härkomst kan komma till eller stanna i Sverige, oavsett vilka konsekvenser det får för individen och samhället. Hade man brytt sig om en ordnad arbetsmarknad hade man ställt krav på kollektivavtalsenliga löner och i samråd med arbetsmarknadens parter identifierat inom vilka yrken det finns behov av arbetskraft. Det regeringen i stället gör innebär att man berövar välfärden ovärderliga medarbetare, i en situation där arbetskraftsbristen utgör ett allvarligt hot mot välfärden.
Som svar på interpellantens fråga kan följande sägas. Vi följer fortlöpande hur försörjningskravet påverkar på äldreomsorgen. Det är ca 50 medarbetare med tidsbegränsade arbetstillstånd av någon art som inte längre jobbar kvar inom äldreomsorgen i Umeå. Det kan finnas olika skäl till detta, med både direkt och indirekt påverkan på grund av försörjningskravet. En direkt påverkan är att medarbetares arbetstillstånd inte förlängs eller beviljas och att det därmed inte längre finns grund för anställning. En indirekt påverkan är att medarbetare söker sig från äldreomsorgen för att få anställning i en bransch med högre lön.
För att hantera försörjningskravet har förvaltningen försökt påverka möjligheten till arbetstillstånd genom att schemalägga medarbetaren på mer obekväm arbetstid för att medarbetaren ska komma över försörjningskravet med hjälp av ob-ersättningen. Det har dock inte hjälpt och medarbetare har fått avslag på sin ansökan om arbetstillstånd.
Det framgår dock på Migrationsverkets hemsida att ob-ersättning kan räknas in i inkomsten. För att styrka dessa uppgifter provar förvaltningen ett nytt förfaringssätt där HR-chef skriver ett beslut med en garanterad schemaläggning som ger ersättning som gör att medarbetaren kommer över gränsen för försörjningskravet. Förvaltningen har ännu inte fått något beslut kring hur Migrationsverket ställer sig till det.
I övrigt behöver denna faktor, som är en försvårande omständighet i nämndens personalförsörjning, hanteras på samma sätt som nämnden tar sig an kompetensförsörjningsutmaningarna i stort – genom prioriterat process- och strategiarbete på kort och lång sikt. Förvaltningen ingår också i ett nätverk via SKR kopplat till kompetensförsörjningsfrågor. I detta forum lyfts bland annat svårigheterna som försörjningskravet medför för dom kommuner som deltar i nätverket. Frågan har därifrån tagits vidare inom SKR för att de i sin tur ska kunna bistå kommunerna i att påvisa konsekvenserna av försörjningskravet och därmed också försöka påverka dess förutsättningar.