Interpellation: Hur ser simkunnigheten ut hos barn och ungdomar i Umeå kommun? Hanna Lundin Jernberg (L)
Kommunfullmäktige · 31 mars 2025 · § 51 · Dnr KS-2025/00195
Kommunfullmäktiges beslut
Efter ytterligare inlägg av Hanna Lundin Jernberg (L), Moa Brydsten (S), Daniell Andersson (V), Maria Nilsson (SD), Elmer Eriksson (M), Arvid Lundberg (MP) och Mariam Salem (MP) beslutar kommunfullmäktige att avsluta överläggningen om interpellationen.
Utan votering. Ingen begärde att rösterna skulle räknas, så protokollet säger inte hur varje parti ställde sig.
Sammanfattning
Efter medgivande av kommunfullmäktige ställer Hanna Lundin Jernberg (L) följande interpellation till kommunstyrelsens ordförande.
Hur ser simkunnigheten ut hos barn och ungdomar i Umeå kommun?
Simning är ett av kunskapskraven i kursplanen för ämnet idrott och hälsa. För många elever går det utan problem att nå dessa kunskapskrav, för andra elever desto svårare.
Läs hela sammanfattningen
Den 8 februari publicerade Västerbottens-Kuriren en artikel om en nyligen genomförd studie från Rättsmedicinalverket, där bland annat Umeåläkaren Björn Bäckström har medverkat. Studien visar att minskningen av drunkningsolyckor i Sverige har stannat av under de senaste tio åren. Den pekar på behovet av mer riktade förebyggande insatser och lyfter fram att vissa grupper är särskilt utsatta. Bland annat konstateras att personer med utländsk bakgrund, särskilt barn och ungdomar under 20 år, löper en betydligt högre risk att drunkna jämfört med personer med svensk bakgrund.
Utöver artikeln finns flera intresseorganisationer som vittnar om hur många elever med NPF-diagnos har svårt för att nå kunskapskraven i idrott och hälsa när det kommer till simning. Det kan bland annat bero på vattenskräck eller på motoriska svårigheter. Så i en stressig miljö med många elever i en stor pool kan detta ställa till stora besvär för denna elevgrupp.
Simkunnighet är en avgörande faktor för att minska risken för drunkningsolyckor. Därför är det viktigt att få en tydlig bild av simkunnigheten i Umeå kommun och vilka åtgärder som vidtas för att säkerställa att alla barn och unga får den simundervisning de behöver.
Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande frågor till kommunstyrelsens ordförande:
1. Hur ser simkunnigheten för elever i årskurs 9 ut i Umeå kommun, fördelat på flickor och pojkar?
2. Finns det några skillnader i simkunnighet mellan olika socioekonomiska grupper, elever med NPF-diagnos eller mellan elever med svensk och utländsk bakgrund?
3. Vilka insatser görs idag för att förbättra simkunnigheten och förebygga drunkningsolyckor i kommunen?
4. Har kommunen identifierat några särskilda riskgrupper bland eleverna, och hur arbetar man i så fall för att nå dem?
Hans Lindberg (S), kommunstyrelsens ordförande överlämnar besvarandet till Moa Brydsten, för- och grundskolenämndens ordförande som lämnar följande skriftliga svar:
Svar på fråga 1 I läroplanen för grundskola (Lgr22) finns det beskrivet vilka betygskriterier som gäller för åk 6 och åk 9. I betygskriterierna för ämnet idrott och hälsa är en del att eleverna ska kunna hanterar nödsituationer på land och vid vatten samt simmar 200 meter i en följd varav 50 meter i ryggläge. Umeå kommun har stabila resultat inom ämnet idrott och hälsa. Andel elever i årskurs 9 med godkända betyg inom ämnet idrott och hälsa var 90 % läsåret 23/24 varav andelen pojkar var 94,1% och andelen flickor var 85,2%.
Svar på fråga 2 För vissa elever är lärmiljön på simhallar en utmaning och det upplevs svårare att anpassa lärmiljön där än på den egna skolan. Det finns ett behov av att för vissa elever anpassa lärmiljön gällande simning. I simplanen finns kompletteringsimning, lovsimskola och extrasimning som erbjuder en annan lärmiljö. I övrigt ansvarar skolan för att ge stöd till eleverna oavsett vilket ämne det gäller. Om en elev har behov av annat upplägg än vad som erbjuds i simplanen så bokar skolan en egen tid på någon av de fyra simhallarna och genomför simundervisning med sin personal och med anpassat upplägg.
Svar på fråga 3 Umeå kommun har en simplan för att alla elever ska bli simkunniga. Simundervisningen startar med att eleverna när de går ut 1 och 2 får ett mail hemskickat med information om simundervisningens start i årskurs 3 samt en uppmaning om att träna vattenvana tillsammans med en vuxen. Utbildningsförvaltningen har tillsammans med Fritidsförvaltningen tagit fram ett antal filmer som visar hur en vuxen kan träna vattenvana tillsammans med ett barn. Filmerna finns tillgängliga på webben med textad version, översatt på ett flertal språk och syntolkad version. I åk 3 simmar eleverna en gång i veckan från skolstart fram till påsklovet. I åk 4–9 simmar eleverna minst tre tillfällen varje läsår tillsammans med sin idrottslärare. Den kommunala skolan erbjuder kompletteringssimning för elever i åk 3–6 som inte når betygskriteriet eller bedöms inte nå betygskriteriet. I åk 5–6 erbjuds lovsimskola. I åk 7–9 erbjuds extrasimning på Hemgården. Det är för elever i åk 7–9 som inte nått eller bedöms att inte nå betygskriteriet för simning. Extrasimning på Hemgården erbjuds ett tillfälle i veckan under hela läsåret.
Svar på fråga 4 I analyser av simundervisning och simkunnighet som görs i arbetsgrupper för simning som inkluderar både skolans personal och Fritidsförvaltningens personal har det identifierats en tydlig riskgrupp. Det är elever som saknar vattenvana eller har väldigt liten vattenvana när de kommer till åk 3 och ska börja sin simundervisning. Det skulle kunna göra en stor skillnad om vårdnadshavare tidigt (eller så fort det är möjligt) tränar vattenvana med sina barn. Därför har det tagits fram filmer som översatts till olika språk.
Utöver det erbjuds alla stadier någon form av extra simundervisning för elever som inte når betygskriteriet eller bedöms inte nå betygskriteriet.
Ärendets gång
Avgjort i fullmäktige 31 mars 2025.
- 24 februari 2025 Kommunfullmäktige § 37 Beslut Interpellation: Hur ser simkunnigheten ut hos barn och ungdomar i Umeå kommun? Hanna Lundin Jernberg (L)
- 31 mars 2025 Kommunfullmäktige § 51 (den här) Beslut