Uppdrag - Nettokostnadsavvikelser

Referenskostnad: Referenskostnaden bygger på kostnadsutjämningen och indikerar vad respektive verksamhet borde kosta enligt kostnadsutjämningssystemet, om kommunen bedriver den verksamheten med genomsnittlig ambitionsnivå och effektivitet samt med hänsyn taget till respektive kommuns strukturella förutsättningar. Dvs den är beräknad för varje enskild kommun och verksamhet. Referenskostnaden rör sig relativt andra kommuner då den beror på kostnadsutvecklingen i rikets alla kommuner.

Nettokostnadsjämförelse: Jämförelse utifrån verksamhetens faktiska nettokostnader.

Varken referenskostnaden eller nettokostnadsavvikelsen är nedbrytbar, dvs de finns bara ur ett verksamhetsperspektiv (kommunperspektiv per verksamhet). Det beror på att officiell statistik är indelad enligt SCB:s verksamhetskoder och kommunens organisation och ekonomistyrning följer inte den indelningen. Den totala nettokostnaden för en verksamhet i kommunen är fördelad på flera nämnder. Referenskostnad och därmed nettokostnadsavvikelse finns inte heller nedbruten per kostnadsslag.

Kommunfullmäktige har i reglemente till styrelse och nämnder tilldelat verksamhetsansvar till ”verksamhetsnämnderna/facknämnderna”, men inte hela budget/kostnadsansvaret. Äldrenämnden ansvarar till exempel för äldreomsorgen i kommunen, men hela den samlade kostnaden för äldreomsorgen återfinns inte i äldrenämnden då exempelvis lokalkostnad ligger inom TN respektive KS (avskrivningar). Det innebär att huvuddelen av kostnader inom kommunstyrelsen samt tekniska nämnden är utfördelade och ingår i s k kärnverksamhet i officiell statistik och därmed i nettokostnadsavvikelser samt nettokostnadsjämförelser.

Förslag till analys av nettokostnadsavvikelse Förslaget bygger på att basen för all informationsinhämtning är Kolada, detta för att säkerställa att det är officiella data och jämförelser och att kontroller av data ska vara lättillgänglig för alla. Jämförelser ska göras där så är möjligt utifrån att det finns data i Kolada.

Ansvaret att rapportera analys av nettokostnadsavvikelse respektive nettokostnadsjämförelser åvilar den nämnd som har grunduppdraget enligt reglementet. Analys ska ske i samverkan med berörda nämnder.

Alla verksamheter har inte någon referenskostnad och kan därmed inte ha någon nettokostnadsavvikelse. Utredningen har konstaterat att det finns jämförelser utifrån faktiska nettokostnader för vissa verksamheter även om det inte finns en referenskostnad medan det i vissa fall helt saknas någon typ av nettokostnadsjämförelser.

I nuläget finns nettokostnadsavvikelser för verksamheterna förskola, fritidshem, grundskola, gymnasieskola, individ- och familjeomsorg, LSS och äldreomsorg.

I analyserna av dessa verksamheter ska följande ingå:

• Nettokostnadsavvikelse
• utveckling senaste 5 åren
• jmf större stad
• diagram
• Referenskostnadsutveckling jmf med egen nettokostnadsutveckling
• utveckling senaste 5 åren
• jmf större stad
• diagram
• Andel av population
• utveckling senaste 5 åren
• utvalda andelstal
• jmf större stad
• diagram Verksamheter som saknar nettokostnadsavvikelse men för vilka det finns jämförelsedata utifrån faktiska nettokostnader som ska rapporteras är fritid och kultur.

I analyserna av dessa verksamheter ska följande ingå:

• Nettokostnadsjämförelse
• utveckling senaste 5 åren
• jmf jämförbara städer
• diagram

Övriga verksamheter saknar någon typ av nettokostnadsjämförelser i Kolada och omfattas därför inte av rapporteringskravet.

För att få en enhetlig rapportering från nämnderna föreslås stadslednings-kontoret få i uppdrag att ta fram tillämpningsanvisningar för respektive nämnd, samt sammanställa nämndernas analyser inför presentation i kommunfullmäktige.

Analyserna kommer att visa på i vilken riktning kommunen rör sig relativt andra kommuner över tid. För att kunna applicera kunskap om nettokostnadsavvikelser på nämndnivå, måste analyserna fördjupas och ske i dialog med kommun/kommuner som har samma referenskostnad som Umeå för just den verksamheten.