Umeå kommuns yttrande gällande förslag till Regionalt serviceprogram för Västerbotten 2024-2030
Kommunstyrelsen · 17 september 2024 · § 131 · Dnr KS-2024/00686
Kommunstyrelsens beslut
att ställa sig bakom följande remissvar till Region Västerbotten gällande förslag till Regionalt serviceprogram för Västerbotten 2024–2030.
Utan votering. Ingen begärde att rösterna skulle räknas, så protokollet säger inte hur varje parti ställde sig.
Sammanfattning
Umeå kommun är remissinstans för Region Västerbottens förslag till serviceprogram för Västerbotten 2024–2030. Det regionala serviceprogrammet är ett verktyg för att samordna och prioritera olika ekonomiska stöd och insatser inom området kommersiell service i länets serviceglesa områden. Till kommersiell service hör service med dagligvaror, drivmedel, apoteks-och postombudstjänster samt grundläggande betaltjänster. Serviceprogrammet bygger på ett erbjudande från regeringen som gäller alla regioner i Sverige och har tagits fram för att samla offentliga aktörer som har särskild betydelse för utvecklingen av lokal och grundläggande kommersiell service. Programmet ska vägleda aktörerna till samordning och samverkan kring främjandeåtgärder för grundläggande kommersiell service i områden där det är svårt att bedriva service på kommersiella grunder. Det föreslagna programmets övergripande mål är att skapa förutsättningar för människor och företag att bo och verka i alla delar av länet genom att främja en tillfredsställande servicenivå av grundläggande kommersiell service utifrån realistiska förutsättningar och inom rimliga avstånd.
Programmet kompletteras med en handlingsplan med insatsområden som ska prioriteras fram till år 2026.
Yttrande Kommersiell service är en viktig del för en fungerande vardag på landsbygd, för såväl boende som företagare. En dagligvarubutiks nyttor är många, både som servicegivare i form av livsmedel och ombudstjänster, men också som naturlig samlingsplats för bygden. Bara i Umeå kommun finns flera exempel på butiker som samlar människor genom aktiviteter och arrangemang och bidrar till minskad ofrivillig ensamhet och gemenskap. Det är tydligt att den kommersiella servicen bidrar stort till lokalsamhällens utveckling, på flera sätt. Just därför ser Umeå kommun det som mycket positivt att Region Västerbotten prioriterar arbetet med kommersiell service och ser behovet av att hålla ihop det arbete som görs i länets femton kommuner genom ett övergripande och samordnande program. Landsbygder i plural I början av programmet förklaras att begreppet landsbygd benämns som ”landsbygder” i plural, för att visa på den mångfald av landsbygder som finns i länet. Detta är mycket positivt då det bidrar till en större förståelse för landsbygdernas olika förutsättningar. Detta missas dock i programmets löpande text, där landsbygderna genomgående benämns som ”landsbygden”. Den tätortsnära strukturens särskilda utmaningar Umeå kommun anser att programmet missar att belysa de utmaningar som dagligvarubutiker i tätortsnära landsbygder möter, som är fallet i många byar i Umeå kommun. Konkurrensen med de större tätorternas serviceutbud är påtaglig, eftersom många landsbygdsbor arbetar och gör sina inköp där. På så vis kan låg köptrohet vara särskilt utmanande för butiker i tätortsnära landsbygder. Därför är det viktigt att även den tätortsnära strukturens utmaningar belyses och beaktas i arbetet med det regionala serviceprogrammet. En större flexibilitet kring de ekonomiska stöden Perspektivet kring de geografiskt skiftande förutsättningarna saknas även i utformningen av de ekonomiska stöd till kommersiell service som Region Västerbotten erbjuder. Idag är stöden utformade utifrån allmänna riktlinjer som säger att stöd endast kan lämnas i områden där servicen är gles, där avståndet mellan två dagligvarubutiker ska vara minst 10 kilometer och avståndet mellan två drivmedelsanläggningar minst 20 kilometer. I tätortsnära landsbygder riskerar detta att drabba servicegivare särskilt hårt. I Umeå kommun har vi flera exempel på dagligvarubutiker som menar att avståndskriteriet utgör ett stort hinder och hämmar önskade investeringar och utveckling. Ett tydligt exempel är ICA-butikerna i Bodbyn och Bullmark som enligt riktlinjerna ligger för nära varandra. Det har skapat en situation där ingen av dessa butiker har möjlighet att söka stöd, exempelvis för välbehövda och långsiktiga investeringar, tillgänglighetsåtgärder, miljöförbättringar och liknande. Riktlinjerna säger dock att undantag från avståndskriteriet kan göras om det finns särskilda skäl och efter dialog med respektive kommun. Detta har vi också sett exempel på i Umeå kommun, där butiken i Sörmjöle som befann sig i en kritisk situation kunde beviljas stöd trots att avståndet till närmsta butik i Hörnefors inte överstiger 10 kilometer. Det är både positivt och viktigt att den öppningen finns för undantag, men Umeå kommun menar att med en högre grad av flexibilitet i stöden så kunde dessa användas mer proaktivt och förebygga långt gångna och kritiska situationer. Umeå kommun ser en viktigt poäng med att låta kommunerna, som har god platskännedom och känner till de lokala förutsättningarna i respektive by, få ett större inflytande över vad som går att tolkas som särskilda skäl eller inte. Särskilt vad gäller butiker som verkar i områden som av kommunen pekats ut som strategiskt viktiga för dagligvaruförsörjningen på landsbygd. Att de ekonomiska stöden utformas på ett mer flexibelt sätt är också viktigt för att på bästa sätt kunna möta upp den snabba utveckling som idag sker inom området kommersiell service. Exempelvis gällande nya servicelösningar, ny teknik och demografiska förändringar. Övriga stöd Umeå kommun saknar också ett resonemang om vilka andra slags stöd än ekonomiska som Region Västerbotten tillsammans med kommunerna kan erbjuda kommersiella servicegivare. Här finns många goda exempel och lärdomar från de serviceprojekt som fem kommuner i Västerbotten bedrivit åren 2022–2024, där Umeå kommun varit en av dessa. I Umeå kommuns projekt, Lokal samverkan för stärkt service på Umeå landsbygd, har fokus legat på att utveckla samverkan med hela lokalsamhället i syfte att utveckla och stärka den kommersiella servicen på ett långsiktigt sätt. Att vara på plats lokalt, lyssna in behov, samordna möten, vara med och hjälpa till i svåra dialoger med myndigheter, grossister och andra aktörer, har visat sig vara ett ovärderligt stöd för hårt ansatta butiker med få personella resurser. Serviceprojekten från länets fem kommuner resulterade också i ett antal gemensamma medskick till Region Västerbotten som kan vara ett stöd i genomförandet av programmet. Tydliggörande av roller Umeå kommun anser att det går att tydliggöra än mer vilka roller de olika parterna har i arbetet med det regionala serviceprogrammet och hur vi på bästa sätt kan samverka tillsammans. Idag jobbar många av länets kommuner aktivt med att stötta och stärka den kommersiella servicen, vilket är ett resurskrävande arbete. De skiftande geografiska förutsättningarna till trots, så brottas länets kommuner med många gemensamma frågor. Här ställer sig Umeå kommun positiv till att Region Västbotten, som ju bär hela länets perspektiv, har en aktiv och möjliggörande roll genom att exempelvis samordna och driva strategiskt viktiga frågor gentemot andra myndigheter, aktörer som grossister och logistikleverantörer, eller genom att söka samverkansprojekt tillsammans med kommunerna. Styrkan i det regionala partnerskapet ligger i att vi är många som tillsammans jobbar för samma mål, vilket kan nyttjas på fler sätt i frågor som är gemensamma för kommunerna. Utbyggnad av laddinfrastruktur på landsbygderna Umeå kommun anser att stycket om elladdning kan utvecklas och ta större plats i avsnittet om drivmedel, eftersom det både är en viktig fråga här och nu samt kommer att bli allt större de närmaste åren. I omställningen mot fossilfria drivmedel är det viktigt att utvecklingen av laddinfrastruktur även sker på landsbygderna och vid strategiskt viktiga knutpunkter, inte bara vid privatbostäder. Att som dagligvarubutik erbjuda elladdning kan vara en viktig kringservice och ett sätt att möta långväga besökares behov. Det här är därför en viktig fråga att bevaka i arbetet med kommersiell service.
Läs hela sammanfattningen
Nya servicelösningar I programmet framgår att flera av länets kommuner haft och kommer att ha en negativ befolkningsutveckling framöver. Umeå Kommun vill gärna se att det läggs till ett resonemang om att det finns exempel på kommuner i länet som har en negativ befolkningsutveckling generellt men samtidigt har orter med befolkningstillväxt, inte minst fjällkommunerna. Att det finns skiftande behov och förutsättningar i den egna kommunen kan vara utmanande, men också skapa möjligheter. Till exempel kan det bidra till en stärkt serviceutveckling eftersom det framöver kan komma att skapas ett bättre året-runt underlag för service och tjänster på orterna. Det kan också bidra till nya typer av servicelösningar som är desto mer anpassade utifrån säsongsvariationer och demografiska förändringar, som kan vara till nytta för fler bygder. Ett antal goda exempel på servicelösningar som gjorts i länet och i våra närområden hade med fördel kunnat lyftas fram i programmet, som Västernorrlands servicepunkts-koncept, containerlösningar eller liknande. Obemannade lösningar och så kallade hybridbutiker, det vill säga butiker med delvis obemannade öppettider, skapar möjligheter för små dagligvarubutiker när tillgängligheten för boende och verksamma ökar samtidigt som personalkostnader kan hållas nere och/eller minska. Denna typ av lösningar har redan fått stort genomslag på sina håll i landet och det går att se ett växande intresse hos allt fler servicegivare. Umeå kommun önskar därför att beskrivningen av obemannade lösningar utvecklas i programmet, då det idag endast nämns som kortast. Dessa typer av lösningar bör inte endast lyftas fram som ett sätt att öka lönsamheten på, utan kan även ses som en framtidsfråga för butiker på landsbygder. Umeå Kommun vill även poängtera att trots att digitala lösningar i mångt och mycket bidrar till en mer tillgänglig service, så finns aspekter som kan påverka små butiker negativt. Idag blir det exempelvis allt vanligare med dagligvarubutiker som erbjuder e-handel där kunder på ett enkelt och smidigt sätt beställer online och sedan hämtar upp sina färdigplockade matkassar. Det här kan göra att allt fler väljer att handla online i stället för i sin lokala butik, samtidigt som många små butiker inte har möjlighet att erbjuda e-handelssystem. Förändrade logistikmönster Avsnittet om paketombudstjänster föreslås utvecklas med en beskrivning om att ombudstjänster och paketboxar också är ett sätt för dagligvarubutiker att locka till sig fler kunder. Flera av butikerna på Umeås landsbygder har lyft fram detta som en viktig kringservice som stärker butikernas attraktivitet och som bidrar till att kunder passar på att handla i samband med att de hämtar sina paket. Umeå Kommun föreslår även att det läggs till ett resonemang i programmet om att ökad e-handel också bidrar till förändrade logistikmönster, vilket kan bidra till en utmaning för butikerna i och med större utrymmen behövs för lagerhållning av paket. Detta gäller även andra varor, exempelvis har Norrmejerier minskat antalet leveransdagar vilket påverkar framför allt mindre butiker. Utmaningar som kommer med detta är att butikerna måste beräkna försäljningen för fler dagar, vilket riskerar att varor antingen säljs för lite eller tar slut på hyllorna. Risken finns också att butikerna inte har tillräckligt med utrymme för att ta emot större leveranser. Förtydliganden Gällande programmets åtgärder finns dessa idag samlade på två olika ställen, dels under varje utpekat insatsområde (”Åtgärder att arbeta med till 2030”), dels i programmets handlingsplan (”Prioriterade åtgärder 2024–2026”). Detta anser Umeå kommun bidrar till en otydlighet som riskerar att skapa förvirring för läsaren. Umeå Kommun föreslår i stället att åtgärderna som idag finns samlade under respektive insatsområde formuleras om till en mer generell nivå, där riktningen för arbetet med programmet pekas ut. Dessa riktningar bryts sedan ner till åtgärder i handlingsplanen, det vill säga, riktningarna blir ”vad” som ska jobbas med och åtgärderna blir ”hur” dessa ska jobbas med. Vidare föreslås handlingsplanen tas fram tillsammans i det regionala partnerskapet, eftersom genomförandet av åtgärderna i stor utsträckning styrs utifrån kommunernas arbete med kommersiell service. Därför blir det viktigt att handlingsplanen tas fram tillsammans med kommunerna och att det tydliggörs vem som ansvarar för vad. Handlingsplanen arbetas förslagsvis fram under någon av partnerskapets årliga träffar. I avsnittet om betaltjänster vore bra om begreppet ”grundläggande betaltjänster” definieras. Avsnittet kan också förenklas genom att förklara de övriga begreppen som används och hur de skiljer sig åt varandra, exempelvis ”betaltjänsteombud”, ”dagskasseombud”, ”kontantuttagspunkter” och ”insättningspunkter”. Information som inte får plats i programmet kan ersättas med källhänvisningar för att läsa mer, exempelvis kring den kontantlag som hänvisas till i texten. Tillägg Holmön är en av Umeå kommuns strategiskt utpekade orter som saknas i listan på s.27. Insatsområden Umeå kommun önskar ett antal förtydliganden och tillägg i programmets insatsområden:
- Insatsområde 1: Förslag att byta namn på insatsområdet från ”Olika stöd för kommersiell service” till ”Ekonomiska stöd för kommersiell service”.
- Insatsområde 2 - samordnings- och samverkanslösningar: o Inom detta insatsområde bör vikten av att det regionala partnerskapet tillsammans initierar och driver dialog med berörda aktörer och organisationer lyftas. Det handlar om aktörer med betydelse för serviceutvecklingen, till exempel grossister och leverantörer. Detta för att ta vara på kraften och potentialen i partnerskapet där varje enskild kommun inte behöver driva frågor som berör alla.
o I meningen ”Det är viktigt att vi fortsätter arbeta för att hitta nya lösningar där olika typer av kommersiell och offentlig service kan samordnas eller samlokaliseras”, även inkludera ideell service som ett sätt att synliggöra ideell sektors betydelse för serviceutveckling.
- Insatsområde 3 - ny teknik och innovativa lösningar: o Umeå kommun ställer sig frågande till om åtgärden ”Utbyggnad av bredbandsnätet och nätet för mobila tjänster i hela länet”, verkligen hör hemma inom ramen för det regionala serviceprogrammet. Bredband och mobilnät har visserligen stor betydelse för den kommersiella servicen på landsbygder, men det är tveksamt om arbetet ska bedrivas i detta forum.
- Insatsområde 4 – ny kunskap och kompetensutveckling o Inom detta insatsområde bör fler exempel än lokal upphandling nämnas som ett sätt för servicegivare att utveckla sin affärsmässighet. Exempelvis kan rådgivning inom energieffektivisering vara ett sätt minska kostnader och bidra till miljömässig hållbarhet inom kommersiell service. Här kan kommunernas energi- och klimatrådgivare ha en viktig roll.
o Det är viktigt att lyfta fram regionens samordningsansvar för genomförandet av programmet, exempelvis att servicefrågor tydliggörs även i den regionala planeringen såväl som i den kommunala.
Det senaste serviceprogrammet antogs av Länsstyrelsen år 2014 och har med förlängning gällt till år 2020. År 2019 övertog Region Västerbotten ansvaret att besluta om användningen av ekonomiska stöd för kommersiell service i Västerbotten och därmed även det övergripande samordningsarbetet kring utveckling av kommersiell service. De senaste åren har arbetet med ett nytt serviceprogram för Västerbotten pågått men på grund av resursbrist har det dragit ut på tiden. År 2023 tillsattes nationella medel till regionerna för att arbeta fram regionala serviceprogram och därefter har arbetet i Västerbotten kunnat intensifierats. Den 19 juni 2024 fattade Regionala utvecklingsnämnden beslut om att godkänna förslag till remissversion av nytt serviceprogram 2024–2030 för vidare remittering till länets femton kommuner.