- Utredningen efter genomfört arbete skall lämna förslag på om arbetssättet ska införas i Umeå kommun inom ett avgränsat område eller en förvaltning på försök för att sedan utvärdera effekterna av verktyget och eventuellt bredda införandet.
Det finns flera goda syften med yrkandena som nämns i motionen. Ett eventuellt införande efter en utredning skulle kunna bidra till:
- att alla olika beslut som fattas på förvaltnings- och politisk nivå skulle analyseras utifrån vilka konsekvenser det får för personer med olika funktionsnedsättningar.
- verktyg för dialog mellan funktionshinderföreningar, patientorganisationer och kommunen.
- att tillvarata kunskaper om behov, förutsättningar och möjligheter för personer med funktionsnedsättning.
- att göra det lätt att göra rätt från början.
- att följa och förverkliga konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.
Sammanfattningsvis anser dock förvaltningen att det inte är tillräckligt motiverat att utreda förutsättningarna för att implementera verktyget Funktionsrättskonsekvensbeskrivning. Förvaltningen anser att det pågår flera arbeten parallellt med ovan nämnda syften. De viktigaste är:
- Uppdrag gemensam struktur för samråd enligt Funktionsrättskonventionen. Tar fram ett underlag om en kommungemensam samrådsstruktur, som nämnderna/ förvaltningarna kan använda för sina samråd med funktionshinderföreningar under beredningar. Uppdraget är en del av Umeå kommuns modellkommunsarbetet med Myndigheten för delaktighet. Samråd och involvering är viktiga verktyg för att utforma förslag till åtgärder och lösningar som är relevanta för personer med olika funktionsnedsättningar och som inte skapar hinder. Utöver det behövs bland annat kunskap inom kommunen om funktionsnedsättningsperspektiv och funktionshinderarbete, se nästa punkt.
- I modellkommunsarbetet ingår också en intern kunskapshöjande och dialoginsats om funktionshinderarbete och nya strukturer, övergripande och/eller verksamhetsanpassad.
- Stadsledningskontoret ser under 2026 över handboken för ärendehantering som är tillgänglig för alla förvaltningar. Den kommer att tydligare vägleda bedömningen av olika perspektiv och kring samråd med rådgivande organ, föreningar och andra organisationer, när dessa är berörda.
Om införande av funktionsrättskonsekvensbeskrivning skulle utredas, så vore det i så fall en fördel att utreda det som en del i en bredare utredning om användningen av konsekvensbeskrivningar och konsekvensanalyser, och vilka perspektiv som det i så fall ska göras konsekvensbeskrivningar eller -analyser för. Det finns många angelägna och aktuella perspektiv som kan behöva belysas i beredningen av en fråga. Några aktuella exempel är barnrätt, krisberedskap och klimat. Perspektiven kan motiveras med internationella överenskommelser, lagstiftning eller politisk prioritering. De kan lätt missas om det inte skulle finnas bred och tillräcklig kunskap i förvaltningen. Implementering av konsekvensbeskrivningar är ett tänkbart, men inte det enda möjliga verktyget för att få med perspektiven i beslutsfattande processer. När konsekvensbeskrivningar ska genomföras eller bedömas relevans för, så behövs det alltid god kunskap om varje perspektiv, för att bedömningarna ska bli tillräckligt nyanserade och relevanta. Därför kan det vara så, att ökad kunskap och samverkan om respektive perspektiv och om helhetsbedömningar är ett mer direkt och bättre verktyg, än specialiserade konsekvensbeskrivningar.
En konsekvensbeskrivning är i grunden en bedömning av vilka effekter ett visst beslut kan få. I beredningen av en fråga som kan påverka personer med funktionsnedsättning så är det viktiga att, som det står i motionen, få in dessa frågor i arbetet inför beslut. Det är också så konsekvensbeskrivningar egentligen används – som ett verktyg för att utarbeta bättre förslag till beslut. Att beskriva konsekvenserna av ett beslut innan beslutet fattas, är endast ett av flera moment. Det viktiga är inte konsekvensbeskrivningar, utan att säkra att funktionsrättsperspektivet kommer in tidigt i en beredning, för att kunna ta fram ett förslag till beslut som är ”rätt från början”.